Mina barns farfar

Vet ni vad jag tycker är det mest sorgliga?

Nog för att jag kan hantera sorgen efter min
mamma och min syster, ( nja, förlusten av syrran
har jag nog inte kommit över än ) men man lär sig
väl leva med förlusten.

Nej, det jag finner mest tragiskt är nog mina barns
farfar som fullständigt skiter i dom och även mej
och har visserligen alltid gjort det, men vad säger man
till sina barn när dom frågar om sin farfar och varför
han inte kommer å hälsar på m.m?

Barn frågar ju mycket, och man vill ju svara ärligt
men vad ger man för svar när dom då frågar varför
deras farfar inte vill ha med dom att göra?

Tyvärr har jag inga svar på det än att deras farfar
är sjuk i sitt huvud och inte förstår att han har
5 barnbarn, förutom min systers son, som
tyvärr inte har alla hästar hemma, där går det bra att
skicka pengar vid högtider osv.

Nej, jag är glad över att dom inte känner sin farfar
eller hans fru (min styvmor), för jag tror att dom
säkerligen skulle vända dom mot sin far och mor med
sina lögner, så som dom gjort med sin gemensamma dotter.

I min familj är ärlighet, trygghet och kärlek A & O.
Det finns inget jag inte skulle göra för mina barn.

Därför är dom trygga i sig själva, trots sina funktionshinder.

Och vi älskar dom oavsett deras fel och brister....

Mamma & Pappa